Det blev en åttonde plats!

Efter en sen kväll klev vi ännu en gång upp ”med tuppen”. Avfärd från hotellet kl 7. Finalen skulle starta två timmar senare. Moster och jag hade startnummer 4. Den här gången var jag inte lika nervös som vid första starten men väldigt, väldigt laddad. Om jag bara sträckte på mig och flirtade lite med domarna så skulle vi nog kunna klättra ett pinnhål. Jag hade minsann sett vad som gav poäng:-)
Moster hade vilat större delen dagen innan och var laddad till max. När det var vår tur laddade jag för säkerhetsskull (Hallå! Hål i huvet?!) upp henne med lite ”raketbränsle”. Raketbränsle är ”för gott godis”, typ mamascans köttbullar som gör Moster så glad och lycklig att hon både får vingar och börjar skälla:-) Nu var jag inte riktigt så korkad att jag gav henne mamascans köttbullar (tror inte ens det finns i Moskva) men hon ”råkade” få smaka något väldigt gott kött från gårdagens galamiddag som tydligen hade samma effekt:-)

En kväll bjöds det på en fantastisk middag för alla tävlande och domare. Vi i svenska laget trodde det var buffé och åt som vargar. Det visade sig vara buffé plus en trerätters middag. Vi blev…..mätta!

 

När vi väl körde blev det lite väl mycket på Mosters villkor om man säger så:-) Hon tvättade och hängde strumpor i ett rasande tempo, bestämde sig någonstans för att hoppa över ”åttan” och börja snurra runt mig som en galning. Tror inte hon hade tid med ”åttan”, hon skulle bara ”i mål”!
Man skulle kunna säga att vi körde en omvänd form av freestyle där hunden gav kommandon och bestämde vilka rörelser som skulle visas upp. Jag var degraderad till rekvisita:-)
Det var inte lätt men jag lyckades ”räddade upp” situationen hyfsat och vi hittade takten igen. Tyvärr lyckades hon rulla in sig i både boan och repet (från väskan) vilket såklart inte såg snyggt ut. Tråkigt eftersom det bara hänt en eller två gånger på fyra år. Avslutningsvis lyckas hon vända rumpan mot domarna och då får man ju förstå att det blev två placeringar ner:-)

Lilla söta Oggie blir trött av att ligga på topp!

I det stora hela är jag fantastiskt glad och stolt över vår placering. Mitt mål med resan var att ha det roligt och att ta oss till final och det har vi lyckats med. Med råge!
Vi har haft ett fantastiskt äventyr med både spänning och glädje. Dessutom är Moskva ett helt underbar land! (????) med vänliga människor och vackra byggnader.
Idag kan MOSTER titulera sig som den åttonde bästa freestylehunden i världen, vilket känns stort.

Moster hälsar att hon är nöjd med sin placering!

Tack till svenska freestyleklubben som gav mig och Moster möjlighet att få delta i detta VM.

Tack också alla mina fantastiska landslagskompisar Anita, Anna, Carola, Erika, Lizette och Jeanette som gett så mycket support, värme och glada skratt! Ett extra stort tack till vår landslagsledare Erika som både haft ordning på oss och allt som haft med tävlingen att göra här i Moskva. Vill också höja glasen för alla våra fantastiska landslagshundar Emmi, Flynn, Lilo, Oggie, Gaston, Gizmo och Moster. De lyckades alla med den stora konsten att både prestera på tävlingen och att trivas med tillvaron. Tror dessutom att de blev lika sammansvetsade som vi människor på den här resan!
Nu återstår det bara att packa ihop sig och ta den lååånga vägen hem till Sverige.????

Det är vackert i Moskva!